Jag har kommit in i en period där jag inte känner mig tillfreds med mitt liv =/ Jag känner mig full av negativ energi, tom, stressad och det är något som tynger mig, men vet inte riktigt vad. Kan vara att jag har tenta snart och det känns som vanligt att jag pluggar fel och inte tillräckligt och jag behöver verkligen klara alla tentor nu. Sen har jag inget sommarjobb, har inte riktigt kommit igång med exjobbsletandet och jag min kropp strejkar på alla sätt den kan.

 

Den senaste tiden har jag haft alla möjliga problem och allt det lilla har tillsammans blivit så frustrerande och p.g.a. allt plugg har jag väl inte riktigt orkat ta tag i allt.

- Min mage krånglar. Jag har inte tid och ork att tänka på vad jag får och inte får äta, vilket är riktigt dumt, då det påverkar hela ens liv i princip.

 

- Jag kan inte anteckna något för hand och inte lyfta eller bära lite tyngre saker för att min högra tumme gör ont och det strålar ibland ut i hela handen. Har haft så snart ett år. Detta försvårar plugget, då allt inte kan skrivas på dator.

 

- Min hy har blivit jättetorr, speciellt i pannan och på kinderna och jag får inte riktigt kontroll på det, vilket gör att jag tycker det är jobbigt att visa sig ute ibland, då jag även är lite rödflammig och gärna vill täcka det med lite smink, men då syns det torra ännu mer.

 

- Mina ögon är jättekänsliga och på senare tid har jag knappt kunna använda linser för att det bara rinner om ögonen, speciellt om jag använder smink, om så bara mascara. Har nu köpt en som jag vet ska vara bra för känsliga ögon och är parfymfri. Men märkte inte så jättestor skillnad från den mascaran jag använde innan.

 

 

Tänk vad lite musik kan göra en sentimental, tänker på gamla tider och hur allt på ett sätt kändes så bra, så rätt, men ibland ändå inte. Det är så mycket av just den tiden som har gjort mig till den jag är idag. Så det gör det svårt att inte tänka tillbaka och analysera över en del saker. Hur påverkade de val man gjorde allt runtomkring?

 

Det finns vissa personer som jag saknar att prata med, några har jag haft vid min sida under nästan hela min uppväxt och några fanns bara där en kort tid men har ändå betytt så mycket.